Go to content
45,00 €
Köp

Säljare

Mustion Linna - Mustio Manor - Svartå Slott info@mustionlinna.fi +3581936231 Organisationsnummer: 0662963-5 Handelsvillkor

Marie Linder; En qvinna af vår tid. Karaktersteckning af Stella. En självbiografisk roman.

 

Romanen kom ut 1867 i bokhandlarna av det autonomiska Storfurstendömet Finland.

Förläggaren var Theodor Sederholm, och på omslaget hette författaren Stella.

 

För människorna i Helsingfors var det klart att Stella var Marie Linder, grevinnan på Nääs säteri i Kytäjä, som under hela 1860-talet gav liv åt Helsingfors societet. Hon var dotter till den ryska dekabristen greve Vladimir Mussin-Pusjkin och den finska Emilie Stjernvall. Marie växte upp hos Aurora Karamzin, och hennes liv präglades av att hon inte följde tidens normer och att hon därför mötte mycket kritik.

Hon skrev endast en bok En qvinna af vår tid, där hon .för fram sina tankar om kvinnans ställning i samhället. Hon skriver om kvinnans begränsade roller, bristfällig utbildning och förmynderskap. Boken är inte bara en biografisk roman utan ett ställningstagande av en kvinna före sin tid. I romanen behandlar hon uttryckligen frågor som intresserade henne.

Grevinnan Marie Linder (f. Musin -Pusjkin) skrev under pseudonymen Stella. Hon föddes i Ryssland 1840 och dog hemma i Helsingfors 1870. Hon hörde till den ryska högadeln på fädernet och till den finlandssvenska adeln på mödernet. Fadern var greve Vladimir Musin-Pusjkin, en dekabrist som landsförvisats till Finland, och hennes moder var Emilie Stjernvall, Aurora Karamzins syster.

Maries mor avled 1846, fadern 1854. Maries äldre bröder Vladimir och Alexej stannade efter föräldrarnas död kvar i Ryssland. Marie och hennes äldre syster Aline flyttade däremot till mostern Aurora Karamzin till Finland. Storasystern Aline dog emellertid 1858 och lämnade Marie ensam i Auroras salonger. Visserligen befann sig också andra adelsflickor där för att lära sig färdigheter för societetslivet.

Maries förmyndare var dock hennes egna bröder. Det var bröderna som gav riktlinjerna för hennes liv och bestämde över henne ända tills hon gifte sig med Finska gardets officer Constantin Linder 1860. Paret hade två hem: det ena i Helsingfors, det andra på Nääs säteri i Kytäjä. Detta betydde ett ständigt resande mellan hemmen; i början med hästskjuts, senare delvis med tåg.

Som värdinna för en stor herrgård ansvarade Marie för de mest varierande göromål. Under hungeråren hörde det till hennes skyldigheter att bland annat ge mat, husrum och vård åt de kringvandrande. I Helsingfors var hon dessutom verksam i Fruntimmer föreningens soppkök som delade ut soppa åt de hungriga. Föreningen anordnade även lotterier, basarer, tablåer, pjäser och baler, vars intäkter användes till välgörenhet. Hon var också medlem i Finska Konstföreningen och Finska Hushållningssällskapet.

Hon väckte uppseende i Helsingfors societet med sitt livfulla umgängessätt och sina uppträdanden i pjäser och tablåer. Speciellt har Maries samtida kommit ihåg i sina memoarer hennes tolkning av Charlotte Corday i Villa Hagasund. I dessa memoarer nämns också hennes diskussioner med kejsarn Alexander II på lantdagbalen som ordnares 1863 i samband med öppningen av ståndslantdagen, då Marie hade bett kejsaren bevilja Rysslands folk religionsfrihet.

 

Copyright: 2009, Benita Holopainen

 

Boken skickas via posten. Post avgift +6€. Leveranstid 3-7 dagar.
Möjligt att hämta ut på plats i Svartå Slotts reception. Kom överens med tid med vår försäljning: info@mustionlinna.fi